Yalla Trappan – ett arbetsintegrerande socialt företag

bild1

Yalla Trappan är ett arbetsintegrerat socialt företag. Uttrycket ”arbetsintegrerat” skall i detta sammanhang förstås ur två perspektiv: För det första är det övergripande målet för Yalla Trappan att bidra till att skapa arbete åt kvinnor som annars har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och för det andra står det för det sätt på vilket Yalla Trappan är organiserat. Man integrerar fast anställda med personer som har en praktikplats genom socialförvaltningen.

Föreningen Yalla Trappan är baserad och grundad i stadsdelen Rosengård i Malmö, som är känd för att vara ett starkt segregerat område. Människorna i Rosengård kommer från 111 länder, och talar upp till femtio olika språk. Sysselsättningsgraden i Rosengård var 2009 endast 38 procent vilket skall jämföras med 61 procent i Malmö som helhet.

bild4

”Lunchen är snart färdiglagad, fast FM stör Taghrid och de andra i köket.” Foto: SR Radio Malmöhus

Yalla Trappan är organiserat som ett kooperativt företag, vilket innebär att de som arbetar på Yalla Trappan också är medlemmar i föreningen. Föreningen Yalla Trappan bildades med inspiration och personal från Trappan-projekten som genomfördes i Rosengård 2006-2010, finansierat av Europeiska socialfonden, Malmö stad och initierat av ABF.

Trappan-projekten var inriktade på entreprenörskap, integration, delaktighet, utbildning och jämlikhet. Projekten var klart arbetsmarknadsorienterade och syftade till att förbättra möjligheterna för kvinnor i Rosengård att komma in på arbetsmarknaden. I maj 2010 permanentades Trappan-projekten genom bildandet av den ideella föreningen Yalla Trappan. Christina Merker-Siesjö, ordförande i Yalla Trappan, menar att både kommunen och de privata arbetsgivarna betraktade kvinnorna i Trappan-projekten som omöjliga att anställa, vilket hon menar var ett enormt slöseri med resurser. Med rätt verktyg och en plattform som satte fokus på att utveckla dessa kvinnors förmågor skulle mycket kunna förändras. Yalla Trappan ville bygga på de initiativ som inleddes i projekten och med engagemang och demokratiska rutiner genomförde man övergången från projekt till socialt företag.

Yalla Trappan vill förena sociala och pedagogiska aktiviteter med arbete och företagande. Som en del av den mer kommersiella sidan av Yalla Trappan drivs ett kafé och lunchrestaurang, som erbjuder luncher och catering till lågt pris. De driver också en ateljé för design och hantverk samt städning och konferenstjänster. Som mötesplats strävar Yalla Trappan efter att samarbeta med andra organisationer, till exempel Tjejer i Förening, som inspirerar unga flickor och kvinnor att organisera sig eller delta i redan befintliga organisationer i civilsamhället. Allt bygger på tanken att deltagande berikar den enskilde.

Yalla Trappan är en medlemsförening och både män och kvinnor som står bakom föreningens stadgar kan bli medlemmar och därmed ha en röst på föreningsstämman, det vill säga att även de som inte arbetar i Yalla Trappan men som stödjer föreningens syften är välkomna. Dock kan endast kvinnor bli deltagare/anställda på Yalla Trappan. Man har under senare tid arbetat mycket med arbetsorganisationen utifrån delaktighet och medbestämmande. All planering sker i mindre grupper utifrån den verksamhet som man arbetar inom. Demokratiska beslut tas i de lilla såväl som i de stora besluten. Ansvarsfördelningen är också under bearbetning inom verksamheten. Syftet är att allt skall vara transparant för de anställda. Det finns en väl utvecklad solidaritet mellan alla medarbetare vilket innebär att man kan byta mellan de olika verksamheterna när det är nödvändigt.

Målgruppen för Yalla Trappan är arbetslösa kvinnor med invandrarbakgrund och låg eller ingen utbildning och som har stora svårigheter komma in på arbetsmarknaden. Många har dåliga kunskaper i svenska och det är inte ovanligt att de har haft långa sjukskrivningsperioder bakom sig. De erbjuds anställning med avtalsenlig lön eller praktik, utbildning och svenskundervisning, en social arena och en demokratisk miljö, där de deltar i en kreativ atmosfär och är med och fattar beslut rörande arbetstider, lunch -menyer och nya produkter och tjänster.

Under 2012 arbetade det 22 kvinnor totalt på Yalla Trappan, varav 12 var fast anställda och resten hade praktikplatser. Christina Merker-Siesjö säger att alla kvinnor som har praktikplats på Yalla Trappan vill ha fast anställning. Hon menar dock att de inte har kapacitet att anställa fler personer för tillfället, men deras första prioritet när verksamheten växer är att anställa fler och öka arbetstiden för de som redan är anställda. De flesta anställda på Yalla Trappan arbetar deltid, vilket också är i linje med den ursprungliga tanken med Trappan-projekten. Namnet ”Trappan” användes för att beskriva en progression där deltagarna steg för steg uppmuntrades att ta mer och mer ansvar i verksamheten beroende på sin egen förmåga.

arbetsorg_yalla_trappan

Arbetsorganisationen – översikt

Ur många aspketer kan man beskriva Yalla Trappan som en framgång. Mätbara faktorer, såsom en kraftig minskning av antalet sjukdagar, är något man gärna pekar på. Men det finns också mer svårfångade aspekter, som vilken betydelse det kan ha för barn och unga att deras mamma har ett arbete, och inte minst den ökade självkänsla som många kvinnor ger uttryck för. Man uttrycker det exempelvis som att medarbetarna gått: ”Från skygga blickar och krökta ryggar till yrkesstolhet och pondus”.

Yalla Trappan får inte som organisation något direkt ekonomiskt stöd av kommunen. En del av de som är anställda i föreningen har dock ”nystartsjobb”, vilket sänker kostnaden för att anställa en person som varit arbetslös en längre tid. Även några personer som befinner sig i den sk ”sysselsättningsfasen” (tidigare FAS 3) är i dag del av Yalla Trappans verksamhet.

bild1

Ett hav av kuddar sydda av Yalla Trappan och färgstänkta med granris av Apokalyps Labotek. Speciellt beställda till Green Room vid Eurovision Son Contest i Malmö, maj 2013.

En viktig del i Yalla Trappans strategi har varit att knyta till sig viktiga resurspersoner i sin styrelse. Styrelseordförande Christina Merker-Siesjö är fortfarande anställd av ABF och i styrelsen finns bland annat representanter för Malmö högskola och Svenska Kyrkan. Ett nyligen utvecklat rådgivningsavtal med Tillväxt Malmö har inneburit att en representant därifrån med lång näringslivserfarenhet också tagit plats i styrelsen.

Yalla Trappan har inslag av både ”top-down” och ”bottom-up”-initiativ. Projektet har initierats av Malmö stad och ABF gemensamt och inspireras av tidigare projekt som möjliggjordes genom finansiering från EUs strukturfonder. Men genom att transformera projektet till ett kooperativ har det blivit möjligt för anställda och deltagare att påverka den konkreta verksamheten.

Yalla Trappan har på senare till fått en hel del uppmärksamhet, inte bara i media, utan också av andra aktörer inom näringslivet. Störst uppmärksamhet har samarbetet med IKEA fått. Yalla Trappan har som enda arbetsintegrerande socialt företag i Europa fått till stånd ett samarbete med IKEA, som byggt på bland annat gemensamma design-workshops med Yalla Trappans medarbetare och designers för att ta fram produkter som tillverkats av Yalla Trappan och sålts inne på IKEA i Malmö. För att vidareutveckla verksamheten och produktsortimentet har man också haft ett samarbete med Apokalyps Labotek och deras samarbete med projektet Expandera. Yalla Trappan har också tillverkat stolar för Green Furniture Sweden. Konceptet handlade om att man har fått en stålstomme och återanvända tyger, där tygerna sedan flätades in i stålkonstruktionen. Dessa stolar finns idag på exempelvis Åre/Östersunds flygplats och visades också på Älvsjömässan.

bild3

Återvunna stolar.

Christina Merker-Siesjö menar att deras växande popularitet kan förklaras av det faktum att ”Vi är på riktigt. Vi är ’mångfald’ i praktiken”. Detta tar sig bland annat uttryck i ett stort antal studiebesök av både nationella och internationella grupper – i genomsnitt cirka 17 studiebesök i månaden. Christina Merker-Siesjö påpekar dock att den positiva uppmärksamheten ibland kan innebära en utmaning eftersom man har knappa ekonomiska resurser, och det tar mycket resurser och tid att ta hand om alla intresserade och förfrågningar.

Inom Yalla Trappan tror man på framtiden. De ekonomiska marginalerna är små, men dock på den positiva sidan. Nya produkter utvecklas hela tiden, och flera gånger har man slagit i sitt kapacitetstak. Samarbetet med Västra Skrävligen församling inom Svenska Kyrkan har gett tillgång till lokaler och utrustning som skapar bättre möjligheter och större kapacitet för marmeladtillverkningen, som blivit en viktig profil. En ny lokal och inköpta industrisymaskiner har ökat kapaciteten i ateljeverksamheten, och det finns ett påbörjat samarbete med det lokala jeansföretaget Nerdy by Nerds. Även om atelje och catering/marmelad är de verksamheter som kanske syns mest, och därmed är viktiga för att skapa uppmärksamhet kring Yalla Trappan, är det städ och konferens som står för största delen av den ekonomiska grundplåten för verksamheten, och här handlar utmaningarna om att för framtiden kunna gå från att få uppdrag genom att företag och organisationer är positivt inställda till Yalla Trappan till att kunna få uppdrag genom att vara med i upphandlingsprocesser. På flera sätt kan man säga att detta är ett genomgående tema för Yalla Trappans centrala utmaning idag – att gå från en engagerad och innovativ verksamhet till att säkra kvaliteten och nå en högre grad av professionalitet i de tjänster och produkter man erbjuder.

Text: Fredrik Björk

Mer läsning om Yalla Trappan:

”Yalla Trappan – ett växande kooperativ i hjärtat av Rosengård” – artikel

bild2

Yalla Trappans fikonmarmelad – i sin rätta miljö.

Comments

  1. Birgitta Leijman

    Vi är 8 st damer som skulle vilja komma på studiebesök till ”Jalla trappan” och för att äta lunch!
    Vart vänder man sig för att få svar på denna fråga?
    Vänligen Birgitta

Lämna en kommentar

*

Centrum för Publikt Entreprenörskap Glokala Folkhögskolan Folkuniversitetet Malmö Europeiska regionala utvecklingsfonden