Lokalt engagemang räddade en kulturskatt

vanner

En av Sveriges äldsta kurorter räddades när en grupp bygdebor med vilda visioner gick samman. Idag har de drivit Sätra Brunn i 11 år och investerat många tusen ideella timmar. Vad kan man göra på en plats med hundra hus? Hur hittar man finansiering för att utveckla en kulturskatt?

Tar man landsvägen västerut från Uppsala, eller norrut från Västerås, kommer man till en plats nära Sala där omkring 100 hus finns samlade, de flesta från 1700- och 1800-talet. Vid sekelskiftet 1700  upptäcktes källorna på området av Samuel Skragge, en man som var provincialmedikus, motsvarande dagens distriktsläkare. Han prövade vattnet i 32 dagar och fann det så livgivande att han kort därpå köpte området och började bygga en anläggning. Historien om Sätra brunn började.

Det här var en tid när hälsobrunnar var på modet. Det ordinerades att man skulle åka och ”dricka brunn” för att tillfriskna från åkommor, läka skador eller bara vila upp sig. Att dricka brunn innebar att bo på platsen, gå promenader och inte minst att dricka ansenliga mängder vatten.

Sedan grundandet kring 1700 har kurorten Sätra Brunn varit i obruten drift och består idag av 110 hus på ett stort markområde med fem parker. Fram till 1998 ägde Uppsala universitet verksamheten som under 1900-talet inriktades på rehabilitering. När landstingen började spara in under 90-talet, fick brunnen ekonomiska problem.

I september 2001 befann sig Sätra brunn i konkurs för andra gången inom loppet av 3 år. Det hade aldrig tidigare skett under brunnens 300-åriga historia. Konkursförvaltaren letade efter köpare, och rykten gick i pressen om de intressenter som fanns. Vad skulle nu hända?
I maj 2002 hade en grupp boende i bygden hittat varandra kring ett gemensamt intresse att rädda brunnen. Tord Berglind var en av dem:

– Till en början var vi fyra stycken som började samla fler kring idéen att ta över brunnen. De tidiga mötena vi hade sommaren 2002 var oerhört inspirerande. Det fanns väldigt mycket idéer, och ingenting var omöjligt i det läget. Redan från början ville vi bli fler människor med olika kompetenser.

Foto: Sätra brunn

Delar av medlemmarna som tog över brunnen 2002, tillsammans med familjer. Foto: Sätra Brunn.

I augusti 2002 hade gruppen uppvaktat flera banker, men hade svårt att få lån till projektet. Efter två konkurser såg bankerna skeptiskt på möjligheterna med brunnen. De intresserade i gruppen lovade att gå in med 450 ideella timmar per person under två första åren (värderat till 90 000 kronor per person), men det dög inte som säkerhet för ett lån.

En möjlighet öppnade sig när JAK Medlemsbank ställde sig positiv till gruppens idéer. De fick rådet att bilda en ekonomisk förening, snarare än ett aktiebolag, och med klartecken om lån från JAK-banken, och ett mindre lån från Almi, gick gruppen vidare med ett bud till konkursförvaltaren.
Budet på 4 miljoner kronor accepterades och i november 2002 var brunnen deras. I den ekonomiska föreningen som tog över var det då 15 medlemmar som hade enats om att utan avkastningskrav bevara och utveckla Sätra brunn.
– De ideella timmarna var och en gick in med var då väldigt viktiga för att kunna renovera husen och bära upp verksamheten. Idag är situationen annorlunda och vi har runt 40 heltider anställda under ett år, men de ideella timmarna är fortfarande viktiga. Inte minst för att kunna genomföra de stora öppna arrangemang vi gör, vid midsommar till exempel, säger Tord Berglind som tidigare har varit ordförande i den ekonomiska föreningen och numera är vd.

Under åren från 2002 har olika strategier använts för att hantera de små ekonomiska marginalerna i verksamheten. Nya lån har tagits, enskilda hus har sålts, och medlemmarna bidrog med ytterligare kapital ur egen ficka 2007. För att fortsätta utveckla verksamheten togs en ny strategi fram under 2010 – en metod för att samla lokalt kapital.

– Vi hade en insikt om att det hade gått runt i åtta år, men vi behövde få in mer pengar för att ta nästa steg. Då tyckte vi att en modell där privatpersoner i bygden kan investera i brunnens utveckling skulle vara ett spännande koncept, berättar Tord Berglind.

För att släppa in fler som delägare ombildade man Sätra brunn till en koncern, fortsatt med en ekonomisk förening som bas men med två nya aktiebolag. Syftet med detta var att intressera andra finansiärer att investera i Sätra Brunn. Detta har medfört att ett flertal privatpersoner och företagare nu investerat runt en miljon i Sätra Brunn. Tord Berglind menar att det som startade med vilda idéer sommaren 2002 nu vinner allt större respekt:
– Vi har hållit på i nio år och det rullar vidare. I den här lilla kommunen är vi ganska stora som företag. Vi agerar lokalt och vi börjar få respekt. Men vi gör saker lite annorlunda. Många tror knappt på det när man säger att vi inte är i det här för att tjäna pengar. Det är inte moroten för oss. Vi tycker att det är kul och viktigt.

Foto: Sätra brunn & Erik Borälv

Övre bilden: Vykort från sekelskiftets Sätra Brunn.
Nedre bilden: Broarnes trädgård är en på somrarna prunkande del av brunnsområdet med café. Husen fanns på platsen redan innan kurorten etablerades.

Sätra brunn

Sätra brunn ligger utanför Sala och består av 110 hus, byggda från år 1702 fram till 1994, på ett markområde med fem parker. Idag erbjuder man hotell, restaurang, spa, konferensmöjligheter, aktiviteter och återkommande öppna evenemang. Affärsidéen formuleras:

”För människor som behöver stoppa tiden för att sätta fart på tanken erbjuder Sätra Brunn en oas i nutiden. En plats för återhämtning, möten och nytänkande, där helhetssynen på människan är genomgående. Våra ledord är: Läkande – Lärande – Skapande.”

2009 tog man emot 35 000 gäster och inköpen från lokala aktörer beräknades det året till drygt 5 miljoner kronor. Sätra brunn spelar en aktiv roll i diskussionen om samhällsentreprenörskap och hur en hållbar ekonomi kan se ut. Bland annat har Lokalekonomidagarna arrangerats på brunnen, där perspektiv och strategier för lokal finansiering diskuteras.

Tips: Läs mer om olika metoder för finansiering i ”Handbok i lokal finansering” Ulla Herlitz, 2011. Ladda ner som pdf via Hela Sverige ska leva.

Text: August Nilsson

Artikeln är tidigarepublicerad i Magasin NIC #10, här delvis redigerad.

Lämna en kommentar

*

Centrum för Publikt Entreprenörskap Glokala Folkhögskolan Folkuniversitetet Malmö Europeiska regionala utvecklingsfonden