Ekonomiska resurser

Foto: cc by-nc-sa - Bradley Wells, Flickr

Att söka ekonomiska resurser för att finansiera en idé kan vara en utmaning. Här följer flera tips på hur du kan gå tillväga.

Ta finansieringen i egna händer: Crowd funding
”Finansiera ditt projekt genom sociala nätverk”, så presenterar svenska Funded By Me möjligheten att lägga upp sin idé på deras sida och börja samla ekonomiska bidrag. Crowd funding har vuxit fram som ett begrepp för när många går samman och bidrar med mindre eller större summor till genomförandet av en idé. Tjänsten Funded By Me startade våren 2011 men det finns internationella motsvarigheter som har varit igång i några år. En poäng med att skapa en crowd funding-kampanj kan förutom finansieringen vara att tidigt skapa ett intresse för idén, att börja skapa uppmärksamhet kring det du vill göra.

Bra tips om crowd funding och historier om lyckade projekt finns i Media Evolutions guide ”Finansiera mera”
Funded By Me
Internationella Kickstarter.com
I Stockholm finns initiativet CrowdCulture

En bank med hållbara investeringar
Ekobanken finns sedan drygt tio år och är tillsammans med JAK-banken en av två medlemsbanker i Sverige. De lånar ut pengar riktat till etiskt, ekologiskt och socialt hållbara verksamheter. Internationellt finns en växande sektor med etiska banker, i Danmark finns ”Merkur” och i Norge ”Cultura”.

I en artikel kommenterar vd:n Annika Laurén Ekobankens inriktning:
Har ni sedan starten ändrat strategi på något sätt eller har bankens inriktning sett likadan ut?
”Grundinriktningen att erbjuda hållbara finansieringslösningar för företag som skapar ekologiska, sociala och kulturella mervärden ligger fast sedan bankens start. Under det senaste året har Ekobanken alltmer börjat rikta sig till privatpersoner för att erbjuda dem ett hållbart banksparande som inte bara ger en finansiell avkastning.”
Ur artikeln ”Privatspararna strömmar till Ekobanken”, Csr i praktiken

Läs mer om Ekobanken och möjligheter att ta lån på ekobanken.se.

Lokalkapital – ny modell för att samla kapital
Sätra brunn utanför Sala drivs sedan 2002 av en ekonomisk förening som arbetar för att bevara och utveckla den unika brunnsmiljön. Sedan övertagandet har man försökt hitta olika vägar för att få ekonomiska medel till investeringar.

De senaste åren har ett samarbete med entreprenören Leo Padazakos och en ny modell för lokal finansiering utvecklats för hur privatpersoner skulle kunna vara med och investera mindre belopp i företag i den egna bygden. 2010 initierades en satsning för att pröva modellen, Lokalkapital, med Sätra brunn som första företag. Målet: Att samla 3 miljoner kr till brunnens utveckling.

Lyssna på radioinslag: ”Nytt aktiebolag i Sala-Heby”, P4 25 juni 2010

Privatpersoner, företag och organisationer erbjöds att investera i Sätra brunn via Lokalkapital. För den ekonomiska föreningen innebar modellen att kunna ge många personer möjlighet att investera, utan att involvera många nya delägare i verksamhetens styrning.

Lokalkapitals idé är att modellen ska gå att kopiera och starta upp i olika regioner i Sverige. Modellen bygger på tanken att det finns ett brett lokalt engagemang för bygdens utveckling, och att människor är beredda att investera mindre belopp om det både kan gynna bygden och den egna plånboken. Bild – Så funkar det: http://casesatrabrunn.files.wordpress.com/2011/02/safunkardetbild.png
Läs mer på lokalkapital.se.

EU-medel i många skepnader
EU har ungefär 600 olika fonder och stöd, från forskningsprojekt i mångmiljonklassen till ungdomscheckar på några tusen kronor. Att hitta bland alla EU-stöd kan upplevas komplicerat, men det finns hjälp att få och stora möjligheter. Region Skåne har exempelvis en EU-stödsguide, och motsvarande stöd finns hos respektive landsting/region. EU-upplysningen ger varje år ut en guidebok med enkel och tematisk vägledning bland alla fonderna: http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/Soka-EU-stod/.

Med glasscaféet som nav
De olika Leader-områdena runt om i landet ger möjligheter att söka stöd för landsbygdsutveckling. I Boda sökte ett byalag medel för att starta upp ett konceptcafé med glass, som har utvecklats vidare till en viktig social mötesplats.
”Vi vill fortsätta att knyta ihop flera platser i Boda med varandra och paketera dessa som erbjudanden via caféet, där man till exempel kan bedriva en aktivitet vid Åsikten och fika på caféet, eller där cafét blir en naturlig utgångspunkt för utflykter med cykeluthyrning och utflyktskartor”, säger Marie-Therese Christiansson i publikationen Mycket mer än ett glasscafé.
Läs mer om Leader hos Jordbruksverket.

(Den här texten om EU-medel bygger till viss del på tips från Centrum för Publikt Entreprenörskap: http://www.publiktentreprenorskap.se/projektsmedja-2/eu-finansiering/)

Time banking
Om vi föreställer oss att vi har en festival vi vill göra, en hylla som behöver sättas upp och ett språk vi vill lära oss. Hur kan en modell se ut där vi gör aktiviteter för andra och själva kan delta i aktiviteter eller få tjänster tillbaka, med tiden som insats? Time banking är ett svar för att organisera samverkan mellan människor lokalt och få till utbyten. Grundidéen är att när man bidrar en timme med en aktivitet eller tjänst, så får man en tidspoäng. Poängen kan sedan användas för att ta del av andra aktiviteter eller tjänster. Initiativ finns i 22 länder, där man lokalt utforskar olika modeller för vad som värderas och hur utbytet kan gå till. Ett viktigt syfte som lyfts fram är att time banking stärker tilliten mellan människor lokalt och bidrar till en social hållbarhet.

I Göteborg finns sedan 2007 TidsNätverket i Bergjsön i formen av en ideell förening. De skapar både aktiviteter och projekt för att utveckla Bergsjön och Göteborg. Så här beskriver de sin modell: ”För att åskåddliggöra och stimulera ideellt och ömsesidigt engagemang utvecklar vi metoden time banking efter svenska förhållanden; den tid som deltagarna lägger på att skapa aktiviteter som andra människor kan delta i kallar vi för aktivitetstimmar. Och den tid de deltar i aktiviteter som andra människor har skapat kallar vi för mottagartimmar.”

”Det ömsesidiga givande och tagande som karraktäriserar tidsbanksinitiativ tillåter deltagarna att lära sig nya färdigheter, som stärker deras självförtroende och leder till skapandet av nya sociala nätverk, ofta mellan människor med olika bakgrund.”
Stefan Molnar,  sida 8 i artikeln ”Time is of the Essence: The Challenges and Achievements of a Swedish Time Banking Initiative”

Tidsnätverket i Bergsjön
Timebanking UK – A step by step guide

Mikrolån som möjlighet
Muhammad Yunus, grundaren av den första mikrolånebanken Grameen Bank i Bangladesh, är en av de starkaste rösterna internationellt för socialt företagande. Mikrolån har fått en explosionsartad utveckling, som en möjlighet för människor utanför banksystem att låna medel. Kiva.org och Myc4.com är två exempel på internetsidor som möjliggör för individer att bidra till lån för entreprenörer i syd.
Samtidigt finns en pågående diskussion om utvecklingen för mikrolån, vilka är egentligen effekterna för bekämpningen av fattigdom? Muhammad Yunus menar själv att det är viktigt att mikrofinansiering inte styrs av kommersiella syften.

”På 1970-talet, när jag började jobba med det som kom att kallas ”mikrokrediter”, var ett av mina mål att eliminera förekomsten av lånehajar som växer sig rika genom att suga resurserna ur fattiga. År 1983 grundade jag Grameen Bank för att ge små lån som människor, särskilt fattiga kvinnor, skulle kunna använda för att ta sig ur fattigdomen. Då trodde jag aldrig att mikrokrediter en dag skulle ge upphov till en egen sektor med lånehajar.
Men det är vad som har hänt. Och som ett resultat har många låntagare i Indien försummat sina mikrolån, något som i nästa steg kan leda till att långivare att konkurreras ut. Indiens kris pekar på ett tydligt behov av att få mikrokrediter på rätt spår igen.”
Översättning ur artikeln Sacrificing Microcredit for Megaprofits, publicerad i NY Times 14 januari 2011

Nya former för riktade investeringar till samhällsentreprenörskap
Geoff Mulgan på brittiska Young Foundation besökte Malmö i januari 2011. Han har under flera år varit en av förgrundsfigurerna för sociala innovationer i Storbritannien och bland annat rådgivare till Tony Blair. Under sin föreläsning på Malmö högskola pekade han på hur stater spenderar betydande summor på utvecklingsstöd till forskning och näringslivsinnovationer. Idag, menar Mulgan, behöver det offentliga ta nästa steg och på motsvarande sätt stödja sociala innovationer. En modell för detta som Young Foundation är med och utvecklar är Social Impact Bonds.

”Man har tagit fram vad man kallar ”Social Impact bonds” vilket innebär att om en social entreprenör får tag i riskvilligt privat kapital för att lösa ett samhällsproblem så går staten in som garant för att finansiären ska få sina pengar tillbaka. Dock endast om man uppnått de överenskomna sociala och samhälleliga målen.”
Erika Augustinsson rapporterar i artikeln Social Impact bonds- nytt initiativ för sociala investeringar

Läs om Geoff Mulgans besök i Malmö på samhallsentreprenor.se.

Foto: Bradley Wells, cc by-nc-sa, Flickr

Foto: Bradley Wells, cc by-nc-sa, Flickr

Lämna en kommentar

*

Centrum för Publikt Entreprenörskap Glokala Folkhögskolan Folkuniversitetet Malmö Europeiska regionala utvecklingsfonden