Att samla resurser

Southbank Centre Manifesto workshop - kelseysnook på Flickr

Att mätta munnen efter plånboken är egentligen raka motsatsen till hur man brukar beskriva en entreprenör. Snarare handlar det om att trolla med knäna eller koka soppa på en spik för att använda populära talesätt.

Men utan resurser kan man inte göra något. Så enkelt är det.

Ett viktigt perspektiv är att inte i första hand tänka på pengar. Visserligen kan pengar vara bra att ha, men i de flesta fall är det egentligen inte pengar man behöver, utan resurser av olika slag. Och pengar är onekligen ett viktigt och användbart sätt att skaffa resurser på. Men i många fall kan det vara en omväg och det kan visa sig vara lättare att få tag på de resurser man behöver direkt: Lokaler, kontorsmateriel och dylikt från företag och andra organisationer som har resurser som man inte behöver.

Något som ofta lyfts fram är att samhällsentreprenörer identifierar och skapar större nytta av outnyttjade vilket kan betyda allt ifrån människor till föremål, teknik och lokaler. ”Hur kan vi använda detta bättre för att skapa gemensam nytta” är utgångspunkten. Ett sådant exempel är företaget Allwin.

Resurserna har också olika typer av roller. Dels behövs ”fasta” resurser och dels behöver man resurser för driften, för de löpande kostnaderna. Det kan vara viktigt att se dessa ur olika perspektiv om man vill att verksamheten skall vara uthållig. Hur kan vi se till att ha en modell där vi har ett uthålligt flöde av resurser i verksamheten?

Ekonomiska resurser kan man få tillgång till på olika sätt:

  • Försäljning av varor eller tjänster: Vad är det för speciella produkter/kompetenser som vi har i vår organisation och vem skulle kunna vara intresserad av dem? Företag? Privatpersoner?
  • Sponsring/bidrag/donationer: Här handlar det om att ett företag eller en organisation bidrar med pengar och att man antingen (donation) inte kräver någon motprestation, skall leva upp till vissa kriterier (bidrag) eller skall marknadsföra ett visst varumärke i samband med ex. föreställningar (sponsring).
  • Projektmedel: Projektmedel handlar vanligen om att genomföra ett uppdrag enligt anvisningar och med målsättningar från en extern finansiär.

Utan att ta omvägen via pengar kan man få tillgång till resurser genom:

  • Ideellt arbete: Man kan mobilisera volontärer som ställer upp. Detta kan ta sig många olika former, enstaka tillfällen, kontinuerligt eller virtuellt.
  • Pro bono (publico):  Med detta avses att företag låter sina anställda använda en del av sin arbetstid för allmännyttig verksamhet. Bygger ofta på den anställdes eget initiativ (företaget kan exempelvis ha ett antal samarbetspartners inom den ideella sektorn bland vilka den anställde får välja att lägga sin arbetstid).
  • (Gifts) In kind: Att få utnyttja varor och tjänster utan kostnad.

Några viktiga tankar att ha med sig:

  • I princip finns det inga ”gratisluncher”. Det krävs alltid en motprestation oavsett hur bra er verksamhet är.
  • Det handlar alltid om ett utbyte av resurser och tillgångar. Därför gäller det att kritiskt granska sig själv och fråga vad man har som någon annan skulle efterfråga – och varför? Och vad är det egentligen som vi behöver?
  • Om vi är innovativa och bidrar till en positiv social och/eller ekologisk förändring i samhället är det kanske en hel del aktörer som vill vara på vår sida. Men det är inte alltid givet, och konkurrensen är hård.
  • Förutom att man kanske har unika kompetenser och produkter – har samhällsentreprenörer ofta en annan kritisk resurs: Förtroendekapital. Det gäller därför att fundera över om vi vill dela med oss av vårt förtroendekapital till denna aktör? Vad betyder det? Hur kommer denne att synliggöra oss? Kommer vi att synas i sammanhang som vi inte känner oss bekväma med? Det kan tyckas som ett lyxproblem, men förtroendekapital tar lång tid att bygga upp och bara ett ögonblick att förlora.
  • Långsiktighet är guld. Kan man skapa samarbeten som varar på längre sikt vinner båda parter på det.
  • Projektfinansiering är som vitt socker – snabb energi, men saknar långsiktighet. Användes med varsamhet och omdöme.
Foto: kelseysnook, Flickr

Foto: kelseysnook, Flickr

Lämna en kommentar

*

Centrum för Publikt Entreprenörskap Glokala Folkhögskolan Folkuniversitetet Malmö Europeiska regionala utvecklingsfonden