Hur lockar vi fram gruppens potential?

Som människor har vi förmåga att lära av våra erfarenheter och att anpassa oss till nya förutsättningar. Genom att medvetet reflektera över våra erfarenheter kan vi träna oss i att bidra till mer konstruktiva grupprocesser. Vilken roll tar jag själv i grupper och hur kan gruppers utveckling förstås?

Möjligheterna med väl fungerande samarbeten är bland annat en mer kreativ idéutveckling, att lärandet i processen delas av flera och att samordningen av resurser gör arbetet mer kraftfullt. Men allt görs inte bättre i grupp, utmaningen är att hitta former där fördelarna utnyttjas medan de negativa sidorna undviks. Hinder för ett effektivt samarbete kan till exempel vara kommunikationsproblem som gör det svårt att möta utmaningar och att ta beslut. Det finns även en risk att arbetsinsatsen från individer sjunker i en gruppsituation.

Så vad är viktigt att satsa på för att få gruppen att lyfta? Intressanta och utmanande uppgifter är betydelsefullt för motivationen i gruppen. Samtidigt behöver var och en bli sedd och ha intressanta uppgifter i relation till målsättningarna. Möjligheten att ge feedback till varandra i arbetet är värdefull, men även att skapa tillfällen för att få feedback utifrån.

Förslag på frågor att kontinuerligt ställa sig i en grupp/team:

  1. Hur fungerar gruppen socialt?
  2. Vad kan underlätta relationerna och det sociala klimatet i gruppen?
  3. Hur arbetar vi för att genomföra de uppgifter vi har framför oss?
  4. Vad är bäst att göra tillsammans, och vad är bättre att göra individuellt?

Hur utvecklas relationer i grupper?

Hur kommer det sig att vissa grupper fungerar bättre än andra, trots att enskilda personers kompetenser och bakgrund kan vara de samma? En av modellerna för att förstå hur relationer i grupper utvecklas är FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation. I den här modellen är föreställningen att det finns tre huvudsakliga faser i gruppers utveckling mot ett effektivt fungerande samarbete. Faserna återkommer cykliskt allteftersom gruppen får nya uppgifter eller medlemmar byts ut.

När en grupp bildas är frågor om tillhörighet i fokus. Får jag vara med? Kan jag acceptera de andra i gruppen? Hur mycket kontakt vill jag ha med andra?

Nästa fas, rollsökande, kännetecknas snarare av ifrågasättande av ledarskapet och konfrontation. Hur ska vi ta beslut tillsammans? Har vi de kompetenser vi behöver i gruppen för att klara av våra uppgifter? Vilka är mina arbetsuppgifter? Hur mycket inflytande vill jag ha på andra?

I samhörighetsfasen har gruppen gått vidare, etablerat relationer och samarbete med en högre grad av tillit. Samtidigt kvarstår frågorna om ens egen roll i gruppen, är jag omtyckt? Hur öppen vill jag vara om mig själv?

I FIRO-modellen finns även två övergångsfaser. Den ena, gemytlighetsfasen, sker mellan tillhörande och rollsökande, när man har definierat vilka som är med i gruppen och samlar kraft för att gå in i arbetet man ska utföra.
I den andra övergångsfasen mellan rollsökande och samhörighet, idyllfasen, har man gått igenom rollsökarmomentet. Gruppen har hanterat en konflikt eller kris, och det finns en känsla av befrielse och framåtblickande som infaller.

Foto: kelseysnook, Flickr

Foto: kelseysnook, Flickr

Lämna en kommentar

*

Centrum för Publikt Entreprenörskap Glokala Folkhögskolan Folkuniversitetet Malmö Europeiska regionala utvecklingsfonden